Sydsvenska Dvärghönsklubben

Att ha höns



Det är inte särskilt svårt att hålla höns. De behöver ett hus att bo i och en rastgård (voljär) att gå ut i  om de inte har möjlighet att gå fritt på tomten. Varje dag ska de ha vatten och foder. Om man ger foder en eller två gånger om dagen är en smaksak. Hönsen vänjer sig och äter därefter.


Hönshusets storlek beräknas efter antalet höns. Det ska vara torrt och dragfritt, men släppa in luft och vara utrustat med redfack och sittpinnar. Hönshuset ska vara lätt att städa och det ska gå att stänga om hönsen så att inga otrevliga gäster (läs iller eller andra med skarpa tänder och blodtörst)  kommer in till dem under natten.


Som strömaterial finns det många olika alternativ t.ex. halm, hampaströ, kutterspån och sand.


Vattenkaret ska stå en bit upp från golvet så att det inte kommer gödsel i det och matkaret ska vara anpassat till flockens storlek. Ibland är det bättre med flera matkar så kommer alla lättare till.


Här nedan ser du exempel på hur  vattenkaret kan vara upphängt i hönshuset och sittpinnarna rätt anpassade så att gödseln hamnar på golvet och inte på hönan inunder.


Ge inte mer mat än att den blir helt uppäten vid matningstillfället. Höns har en tendens att plocka allt det goda först och så ligger t.ex. kornet kvar. Ge då mindre nästa gång. Snart har hönsen vant sig vid att äta upp och man slipper kasta bort foder som inte blivit förbrukat.


För att kunna smälta maten bör hönsen ha tillgång till någon form av 'krossmaterial', dvs. går de ute hittar de små stenar som de plockar i sig och som hjälper till vid matsmältningen. Annars får man ge dem snäckskal eller något annat som kan hjälpa krävans arbete.


När man har höns som hobby driver man dem helst inte med ljus utan låter solen göra sitt arbete. Detta innebär att de följer naturens gång när det gäller äggläggning och ruggning. De har ju rätt att ha 'äggstopp' under en period så att de hinner hämta sig. Ruggningen tar också hårt på hönsen, så de ska helst vila under den perioden.


Att ha hönsen frigående är toppen förstås, men alla har inte lika bra möjligheter till detta. Bilderna nedan är tagna hos ett par av våra medlemmar.